90-talet

90-talet fortsätter att älska mig och jag fortsätter att älska 90-talet.

I hit the road out of nowhere
I had to jump in my car
be the rider in a love game
following the stars
don't need no book of wisdom
I get no money talk at all

she has a train going down town
she got a club in the moon
and she's telling all her secrets
in a wonderful ballon
oh she's the heart of the funfair
she's got me whistling her private tune

and it all begins where it ends
and she's all
my my magic friend

Nu när det dessutom är vår gör sig 90-talet så jäkla mycket bättre. Obegripliga texter men helt underbart ändå. Gör mig sällskap i min 90-tals revolution.

försök nr 2

efter några om och men.. nu sover katterna. Så nu gör jag det. Jag bloggar. Kort men koncist.

För några år sen brukade min syster lite halvirriterat säga till mig "Sara! Vi lever inte i en musikal!!" Jag antar att det berodde på min vana att sjunga passande låtar till olika situationer under dagen. Lite sådär spontan börja sjunga. Jag kan förstå om det var störigt. Det kan jag verkligen. Det är en vana som jag nästan helt lagt av med nu. Vad det beror på vet jag inte. Ålder, mognad?
Men ändå;  önskar vi inte alla att vi faktiskt levde i en musikal? Jag vet att jag ibland gör det iallafall. De bästa stunderna i mitt liv är när jag sömnlösa nätter stoppar in lurarna i öronen och bara dansar loss här hemma. Helt för mig själv. Det är vad man kallar ljuvligt.
Vi lever inte i en musikal dock. Tillsammans kan vi göra livet till en musikal iallafall. Det behöver inte vara någon rosa tuggummipopp jag hoppar på moln-musikal. Man får själv välja. Men om vi alla lite oftare brister ut i sång och dans sådär spontant, då kommer det snart inte kännas konstigt och pinsamt. Därför frågar jag er nu: Är ni med?

hinder

Jag försöker blogga, men det är liksom något ivägen..

Tack Matilda!

I'm baaaack!

Sådär ja. Det var längesen men jag hoppas jag är välkommen tillbaka. En dator har införskaffats och bloggning kan åter ske. Jag är helt enkelt tillbaka. På fler än ett sätt tror jag minsann. Idag dansade jag till och med lite för mig själv, en liten stund iallafall. Och det var det länge sen jag gjorde kan jag säga.

Det har gått en stund och det har inte hänt mycket. Bara lite. Jag har skaffat fina älskade katter. Två stycken. Linus "Limpan" och Saga "Baga". Fina som få och ja en liten förgyllning i min annars så tomma och ensamma lägenhet. Två hjärtan som hälsar en välkommen hem och som håller en varm om natten. Kan det bli bättre?

Jag har fått fastanställning på jobb. Det känns mycket bra. 

Mer än så blir det inte idag. Men jag återkommer snart. Jag har ju skaffat dator.