Hur livet borde vara!

jag säger som killen i slutet.. They just turned life in to a musical..!

Distans

Nu har jag fått lite distans till min upp och ner, ner och upp vecka som precis passerat. Nu kan jag skriva om den.
Det var påskveckan.
På måndagen gick jag ner och ut genom min port. Jag skulle till affären. Jag skulle cykla till affären. Men då var det någon som inte ville mig väl. Någon som ville jävlas med mig. Någon som var ond, mycket ond. Denna någon hade stulit min cykel. Jag som precis blivit glad i att cykla igen. Jag som precis börjat njuta av våren, solen, cyklen och livet. Jag blev arg, ledsen, besviken, förbannad, uppgiven och bara allmänt förstörd. Min älskade cykel. Som varit med om så mycket med mig. Min rostiga, blåa monark cykel utan ordentlig sadel, Borta. Jag började promenera mot affären. Uppgiven. Behövde tröst och stöd. Ringde mina föräldrar. Grät lite. Skämdes för att jag grät på öppen gata. Så blev det tisdag. Jag jobbade kväll. Skulle ut på uppdrag, gick ut på parkeringen på jobb, ser plötsligt mina föräldrar komma körandes. Vad gör de här? Jo mina ljuvliga fantastiskt snälla föräldrar kommer med ett påskägg innehållandes en cykelnyckel. De har köpt en sprillans ny cykel till mig. Som skulle hämtas dagen efter. Dagen efter kom. Migrän med den. Så jag låg däckad hemma hela dagen. Inget jobb, ingen cykel, bara huvudvärk. På torsdagen var jag back in buissness. Jag hämtade cyklen. Jag jobbade kväll. Cykeln var fantastisk. Fin. Verkligen super fin. Underbar att cykla på. Jag cyklade hem från jobb. Åkte hem till Elina. Sov. Passade hundvalp hela dagen. Åkte med hundvalp till jobbet och hälsade på hundvalps matte. Hade det otroligt skönt. Fantastisk dag. Kom hem. Ingen cykel. Någon hade varit framme igen. Jag blev mest tom. Fan ta någon rent ut sagt.

Grattis!

Grattis till Mamma som fyller år idag!

Har haft en super duper skön dag. Varit hos föräldrarna större delen av dagen. Lagat mat. Ätit mat. Umgåts med Martin, Karolina, Måns, Thea, Alva, Matilda, Gustav, Abbe, Majken, Mamma, Pappa, Bella och Sofie. Nu sitter jag hemma i min ensamhet med lite Cola som sällskap och katterna förstås. En bra dag, med solsken.

I fredags var jag och tittade på en lägenhet. En tvåa på sorgenfri. Den var fin. Stor. Hoppas innerligt att jag får den. Så galet skönt det hade varit. Tänk att ha ett sovrum. Kunna ha en säng igen. Jag minns knappt hur det är att ha ett riktigt sovrum. Har ju inte haft det på snart sex år. Bara ettor så långt ögat kunnat nå. Äta, leva, bo, sova, finnas i samma lilla rum. Tror katterna skulle uppskatta ett rum till med.

Annars har det varit en bra helg. Lugn och städad. Återhämtning tror jag det kan kallas.

Imorgon är det måndag och jag är ledig då med. Det ska tvättas och donas. och förhoppningsvis njutas av sol. Åh sol, kom imorgon. Jag älskar dig!

VÅR!

Åh vad ljuvligt. Våren är här. Pildammsparken, cykeln, Tina, kycklingkebab, jeansjackan, vår-spellistan med den. Sammanfattningsvis säger jag bara iiiiiih!

Igår hjälpte jag Tina och Coulter flytta. Till världens finaste och mysigaste lägenhet. De hade en lastbil. Tina körde som en gudinna. Jag tryckte på knapparna så flärpen där bak fälldes ut och hissades upp och ner. Vi var snabba, vi var effektiva, vi var grymma. Så invigde vi det nya hängstället. Bakfickan. Gott. Så blev det en promenad hem. Två röda tog det. Jag hälsar Tina och Coulter välkommen till rätt sida av Pildammsparken, Stadion och Coop.

90-talet

90-talet fortsätter att älska mig och jag fortsätter att älska 90-talet.

I hit the road out of nowhere
I had to jump in my car
be the rider in a love game
following the stars
don't need no book of wisdom
I get no money talk at all

she has a train going down town
she got a club in the moon
and she's telling all her secrets
in a wonderful ballon
oh she's the heart of the funfair
she's got me whistling her private tune

and it all begins where it ends
and she's all
my my magic friend

Nu när det dessutom är vår gör sig 90-talet så jäkla mycket bättre. Obegripliga texter men helt underbart ändå. Gör mig sällskap i min 90-tals revolution.

försök nr 2

efter några om och men.. nu sover katterna. Så nu gör jag det. Jag bloggar. Kort men koncist.

För några år sen brukade min syster lite halvirriterat säga till mig "Sara! Vi lever inte i en musikal!!" Jag antar att det berodde på min vana att sjunga passande låtar till olika situationer under dagen. Lite sådär spontan börja sjunga. Jag kan förstå om det var störigt. Det kan jag verkligen. Det är en vana som jag nästan helt lagt av med nu. Vad det beror på vet jag inte. Ålder, mognad?
Men ändå;  önskar vi inte alla att vi faktiskt levde i en musikal? Jag vet att jag ibland gör det iallafall. De bästa stunderna i mitt liv är när jag sömnlösa nätter stoppar in lurarna i öronen och bara dansar loss här hemma. Helt för mig själv. Det är vad man kallar ljuvligt.
Vi lever inte i en musikal dock. Tillsammans kan vi göra livet till en musikal iallafall. Det behöver inte vara någon rosa tuggummipopp jag hoppar på moln-musikal. Man får själv välja. Men om vi alla lite oftare brister ut i sång och dans sådär spontant, då kommer det snart inte kännas konstigt och pinsamt. Därför frågar jag er nu: Är ni med?

hinder

Jag försöker blogga, men det är liksom något ivägen..

Tack Matilda!

I'm baaaack!

Sådär ja. Det var längesen men jag hoppas jag är välkommen tillbaka. En dator har införskaffats och bloggning kan åter ske. Jag är helt enkelt tillbaka. På fler än ett sätt tror jag minsann. Idag dansade jag till och med lite för mig själv, en liten stund iallafall. Och det var det länge sen jag gjorde kan jag säga.

Det har gått en stund och det har inte hänt mycket. Bara lite. Jag har skaffat fina älskade katter. Två stycken. Linus "Limpan" och Saga "Baga". Fina som få och ja en liten förgyllning i min annars så tomma och ensamma lägenhet. Två hjärtan som hälsar en välkommen hem och som håller en varm om natten. Kan det bli bättre?

Jag har fått fastanställning på jobb. Det känns mycket bra. 

Mer än så blir det inte idag. Men jag återkommer snart. Jag har ju skaffat dator. 

14 maj

När jag var liten hade min stora coola syster ett blandband med Carola. Det stal jag ibland. Då lyssnade jag på det om och om och om igen. Jag lyssnade speciellt på vissa låtar. Lyssnade. Spolade tillbaka. Lyssnade igen. Spolade tillbaka. Det var ju så sjukt bra. Något som av en blixt från klar himmel kom tillbaka till mig för nån kväll sen på jobb. Vad hette nu låten igen. Hur gick den. "det var den 17 maj det var den 17 maj. Nånting hände ingen visste va de var.." Men sen då. Mer. Så detta tjatade jag om på jobb en hel kväll och sjöng för mina kära kollegor. Och beklagade mig att jag inte visste vad låtarna hette eller nånting. Hur ska jag någonsin kunna höra dem igen? Blandbandet är nog försvunnet sedan länge och för övrigt har jag inte någon bandspelare. MEN då kom min kollega till min räddning. "Jag minns inte den låten men jag tror den var med i Främling skivan." Så det blev bara till att youtuba och spotifya. Så nöjd jag är nu. Jag fann dem. Underbart och ljuvligt.

Carola – 14 Maj

tiden går

Så har det varit födelsedag, jul, nyår och en lång bit in i Januari. Galet vad tiden går. Jag bara jobbar och jobbar och jobbar. Trött som en gnu är jag. Men det är bara att bita ihop. Jobba bör man, annars dör man.

Jag fyllde år. 25. Gammal. Tant. Det blev fest. Typ. 90-talet stod på agendan. Några gick in för det helhjärtat. De flesta inte. Men kul hade jag iallafall. Trots stort manfall. Tack och lov för kusin Ida. Henne kan man lita på. Kul hade jag och det är väl huvudsaken. Fina presenter och fina släktingar och fina kompisar har jag. En fin syster som höll ett fint tal som värmde gott inombords. En fin pappa som höll ett fint tal. hihi till lilla mig.

Det blev jul. Eller jag tror det iallafall. Jag var på jobb mest hela tiden och sen var julen förbi.

Nyår kom med buller och bång. Dagen spenderades på jobb. Sen hem och vila några minuter för att åka vidare till kompis Elina och Therese. Där vankades det tre rätters, champange och utgång. Helt jäkla galet kul. Lyckat för första gången på måååånga nyår. (Tror det var första gången på tre år som jag inte hade kräksjukan tex.)

Nu är det 2011 och jag fyller 26 i år. (hua)

Här kommer ett axblock av mysigheter från den senaste månaden

 En liten tomte som kom innan jul

 Lucia

 waka waka eh eh

 Nyår

fest